Angelägna restaureringsobjekt

Österbotten är väl representerat bland de bevarade orglarna, och i Nykarleby stad har man verkligen tillgång till en ovärderlig kulturskatt med hela tre orglar från 1700-talet. 

Orgeln i Munsala är byggd av Bröderna Beijer för Gamlakarleby kyrka 1696. Den har senare blivit ombyggd av bl.a. Erik German 1736–1738 och Petter Lybeck 1877. Orgeln i Munsala är i aktivt bruk. Den iståndsattes av Kangasala orgelbyggeri 1976. Verkuppställning med fasad är inte ursprunglig utan gjord efter idé av Pentti Pelto.

Den åttastämmiga orgeln i Nykarleby kyrka är byggd av Anders Telin 1768. Den är ganska intakt bevarad där den sedan 1909 står i norra korsarmen. Den är inte längre spelbar, men ännu på 1950-talet gick den att spela på. Den går att restaurera. Det är värt att notera att Telinorgeln har fått ett eget kapitel i boken The Nordic-Baltic Organ Book. History and Culture, GOArt Publications no. 11 2003, Göteborg Organ Art Center.

Orgeln i Jeppo är äldre än orgeln i Munsala, och har ursprungligen funnits i Pedersöre kyrka. Den flyttades till Jeppo 1888 under ledning av Nykarlebyorganisten Anders Gästrin. Orgeln går tillbaka på den orgel som bröderna Beijer byggde 1685. Enligt ett brev som finns bevarat i Sveriges riksarkiv skrev  kyrkoherde Laurentius Preutz i Pedersöre till Magnus Gabriel de la Gardie den 17 oktober 1663 att det fanns en orgel från 1500-talet i Pedersöre kyrka.  Det är väl inte omöjligt att bröderna Beijer använde rester av denna orgel vid sitt bygge 1685. Men Beijerorgeln blev illa förstörd 1714 vid härjningarna under Stora ofreden. Det var troligen organisten i Gamlakarleby, Henric Kahelin, som ansvarade för iståndsättandet 1774.  

Också den gåtfulla orgeln i Jeppo skulle vara synnerligen väl värd att restaurera. Den är en bortglömd och underskattad instrumentraritet. Den togs ur bruk 1962 när den inte längre fungerade. En ny orgel byggdes på läktaren hösten 1963, och sedan dess står den gamla orgeln uppställd i norra korsarmen, inklämd mellan vindfånget och östra ytterväggen. Bälgen och stora delar av mekaniken och pipverket finns bevarade i skrubbar i kyrkfarstun. Bälghuset som – medan orgeln stod på läktaren – fanns bakom orgelhuset med en smal gång emellan har dock inte återfunnits. Ingenting av orgelns en gång så mäktiga rörverk var heller i användning under orgelns tid i Jeppo, men rester av rörverket finns kvar i form av pipfötter och kopfer där tungor och stämkryckor delvis är bevarade. Ursprungligen hade orgeln tio stämmor, men under tiden i Jeppo var bara sex stämmor i användning, bland dem en Principal 8 fot som hade tillagts av Anders Gästrin 1888. Bara hälften av orgelns ursprungliga stämmor var således i användning. När sakkunniga nu har gått igenom orgeln har de hittat 28 pipor vilkas höga blyhalt skvallrar om att piporna kan vara från 1500-talsorgeln i Pedersöre. Orgeln i Jeppo kan alltså innehålla något så unikt för finländska förhållanden som pipor från 1500-talet. Den behandlas i historiken Jeppo kyrkas orglar – Jepuan kirkon urut som utkom i december 2023.

Orglarna i Nykarleby och Jeppo är i dag museiföremål. Även om de finns i Nykarleby församlings kyrkor behövs de inte för församlingens verksamhet då det finns andra orglar. Båda museiorglarna skulle dock förtjäna att återställas till sin forna glans av instrumenthistoriska och nationellt kulturella orsaker. För Jeppo-orgelns del betyder det att också återställa hela rörverket och en del försvunna pipor. Telinorgeln kan stå där den är, men Jeppo-orgeln behöver flyttas till annan plats i norra korsarmen och ett nytt bälghus behöver byggas. 

Föreningen Historiska orglar i Finland rf har grundats för att sprida information och medverka till att historiskt-vetenskapligt restaurera orglar från 1600- och 1700-talen. Styrelsen har beslutat börja i Nykarleby och Jeppo,där orglarna är tämligen väl bevarade. De har också en viss släktskap med varandra, och därför är det både arbetsmässigt och ekonomiskt en fördel att de åtgärdas samtidigt.