En kort beskrivning av orgeln i Övermark kunde kanske lyda som i rubriken. Anledningen är denna:
I samband med att riksdagen samlades i Stockholm år 1747 inköpte kyrkoherde Henric Johan Carlborg i Närpes en sexstämmig enmanualig orgel ("Orgel=Positif") byggd av Olof Hedlund (ca 1707-1749). Hedlund var en känd orgelbyggare och efterföljare till Johan Niclas Cahman. Enligt en tradition ska orgeln ha använts vid uppförandet av operan Syrinx den 20 maj 1747.
Hedlunds ursprungliga disposition:
Principal 2 Fot (fasaden)
Octava 4 Fot
Cymbal 2 chor
Gen. Reg. Disc. 8 Fot (Regal)
Gedact 8 Fot
Röhr Flöt 4 Fot
Gen. Reg. Bass 8 Fot (Regal)
Tremulant
Orgeln var ursprungligen gjord i positivstorlek, vilket den lilla luftlådan och pipverket baserat på 2 fots principal vittnar om. Omfånget var C-c3, 49 tangenter. Orgelhuset var tvådelat med över- och underskåp och fasaden hade tre tureller.
Luftförsörjningen skedde med en dubbelbälg som fungerade med dragrem. I detta fall behövdes en "orgdragare", inte en orgeltrampare. Luftlådan och slejferna var av ek. Regerverket (traktur och registratur) var byggt enligt Cahmantraditionen. Undertangenterna var mörka, belagda med brun ebenholts och försedda med klaverstämplar, övertangenterna var likaså mörka och försedda med elfenbensbeläggning.
År 1775 renoverade Nils Strömbäck orgeln och utvidgade den med Trumpet 8 Fot diskant. Carl Wåhlström reparerade orgeln och flyttade den till södra läktaren i Närpes kyrka 1781. Per Zacharias Strand reparerade orgeln 1820. År 1844 utförde en inte namngiven orgelbyggare "reparering och omstämning".
År 1881 flyttades orgeln från Närpes till Övermark. Den ställdes då upp av Korsnäsbonden och amatörorgelbyggaren Karl Stuns och genomgick en reparation.
Hedlundorgeln om- och tillbyggdes 1899 med fristående spelbord och pedal med Subbas 16 fot. Hedlunds klaviatur är inbyggd i det fristående spelbordet. Regal 8 avlägsnades. Träprincipal 8 tillkom. Denna om- och tillbyggnad har betecknats som en grov vandalisering av Hedlundorgeln, som endast blev en kärna i bygget, vilket gjordes av kyrkoherden i Kaskö Tobias Palonen.
Delar av Hedlunds orgelskåp har återanvänts i senare ombyggnader.
Orgeln togs ur bruk 1927 och uppbevarades i kyrkan fram till dess att den revs ut cirka 80 år senare. De flesta delar finns i lager, men av Hedlunds pipor finns det endast en liten del kvar. Redan innan nedtagningen 1927 hade fasadens Principal 2 ersatts av träimitationer.
Hedlund var en erkänt skicklig orgelbyggare i Cahmantraditionen och därför är en framtida restaurering av orgeln viktig. Bara två orglar av Hedlund finns längre i Finland, i Fagervik och i Övermark. En restaurering skulle också via operan få en återkoppling till kulturlivet i det svenska riket. Birger Olssons bedömning i hans licentiatavhandling Olof Hedlund, orgelbyggare. Levnad, verksamhet, orgelverkens öden lyder:
Den [Hedlundorgeln] är illa medfaren men anses av fackfolk "representera ett betydande kulturhistoriskt värde". Trots sin tillbyggda inramning och sitt oordnade innandöme skulle det lilla orgelverket sannolikt kunna återföras till nära nog ursprunglig status."
Palonens version av orgeln med sitt fristående spelbord.
Foton Stefan Lönnquist.
Tre registerandrag av Hedlunds tillverkning.
En samling metallpipor i förvar.
Foton Stefan Lönnquist.
Det torde ha funnits en dekorerad skiva som en övre avslutning och som avskärmning för pipornas övre ändar på orgelns fasad. Den skivan togs bort av Palonen för att tjänstgöra som vällbräda i den palonenska utbyggnaden.
Foto Stefan Lönnquist.